Särdals Väderkvarn

1890 uppfördes Särdals kvarn som ersättning för den nedbrunna stubbamöllan som stått på samma plats. Ett bolag av tolv Särdals bönder satsade 900 kr var, samt förband sig för körslor och att allt material skulle tillhandahållas på byggnadsplatsen. Stenhuggare Sven Person Lynga uppförde stenfoten för 1,09kr/kvadrataln. Kvarnmästare Hans Person Åstorp antog budet att uppföra en holländsk väderkvarn med två s.k. sammäldstenar, en flor- och en toppsikt, en skalkvarn med rensmaskin för 2000 kr samt kost och logi. Kvarnen skulle vara klar för malning den 1 oktober.

Byggmästare Nils Persson Halmstad fick i uppdrag att uppföra magasinsbyggnad med bostad för 430kr.
1891 fick Anders Persson Särdal och Johannes Erlandsson Lyngåkra uppdrag att bygga svinstall för 600kr.

När kvarnbyggnaden var färdig såg sig bolagsmännen om efter arrendator.
Arrendesumman sattes till 10% av anläggningskostnaderna som då uppgått till 18.000kr.
Fram tills arrendator antagits skulle kvarnrörelsen drivas av två ”Möllesvenner” som anställdes.
Svårighet att få intresserad mjölnare gjorde att arrendet sjönk till 1.400kr/år för att 1905 vara 750 kr /år.

Först 1893 kunde delägarna få utdelning på sina andelar. Efter försäljning av kvarnen 1910 utbetalades slutligen 471:- till de tio återstående bolagsmännen.

Därefter upplöstes bolaget och kvarnen övergick i enskild ägo.

Kvarnen moderniserades under 10-talet genom att vingarna försågs med självreglerande jalusier i stället för segel.
1920 havererade kuggkransen som kupolen med vingarna vilar på .
1921 slog åskan ner och skadade vingarna så att nya måste tillverkas.
Den osäkra vindenergin gjorde att man under 20-talet installerat en s.k. kolgasmotor vid vindstilla.
Bristen på drivmedel under kriget gjorde det nödvändigt att installera eldrift

Kvarnrörelsen lades ned 1 augusti 1967.


Använd länkarna nedan för att se bilder och läsa mer om: