På Harpas kulle med utsikt vida omkring begravde man sina döda under bronsåldern.
I dag finns bara en gravhög kvar, men tidigare har det funnits flera gravar. De har förstörts genom grustäkt. Flera fynd av fornsaker är gjorda här, bl a keramikurnor och ett svärdsfäste av järn.
Harpas kulle är inte undersökt av arkeologer, men man vet av erfarenhet att det som regel finns en stenkista mitt i graven. Dessutom har graven använts för flera senare begravningar.
Människorna, som byggde denna gravhög, var boskapsskötare och jordbrukare. Exakt var de bodde här i Harplinge vet man inte. Graven byggdes för en ledande person i samhället. Det var bara en sådan, som hade möjlighet att låta uppföra en stor grav. Att bygga gravhögar krävde både samarbete och arbetskraft.
Under bronsåldern byggdes en mängd gravhögar i södra Halland. De ligger som regel på höjder med vid utsikt över landskapet. Det finns flera teorier om varför gravarna placerats så högt. En är att de var en sorts gränsmarkering gentemot andra grupper.
Namnet ”Harpas kulle” kommer från en folklig sägen, som berättades i trakten. Gravkullen uppgavs vara resterna av ett Frutorn, som tillhörde en kvinna vid namn Harpa.
Det finns många förhistoriska gravfält kring Harplinge kyrka. Det visar att trakten var gynnsam att bo i under forntiden.
Använd länkarna nedan för att se bilder och läsa mer om:
Harpas kulle
På Harpas kulle med utsikt vida omkring begravde man sina döda under bronsåldern.
I dag finns bara en gravhög kvar, men tidigare har det funnits flera gravar. De har förstörts genom grustäkt. Flera fynd av fornsaker är gjorda här, bl a keramikurnor och ett svärdsfäste av järn.
Harpas kulle är inte undersökt av arkeologer, men man vet av erfarenhet att det som regel finns en stenkista mitt i graven. Dessutom har graven använts för flera senare begravningar.
Människorna, som byggde denna gravhög, var boskapsskötare och jordbrukare. Exakt var de bodde här i Harplinge vet man inte. Graven byggdes för en ledande person i samhället. Det var bara en sådan, som hade möjlighet att låta uppföra en stor grav. Att bygga gravhögar krävde både samarbete och arbetskraft.
Under bronsåldern byggdes en mängd gravhögar i södra Halland. De ligger som regel på höjder med vid utsikt över landskapet. Det finns flera teorier om varför gravarna placerats så högt. En är att de var en sorts gränsmarkering gentemot andra grupper.
Namnet ”Harpas kulle” kommer från en folklig sägen, som berättades i trakten. Gravkullen uppgavs vara resterna av ett Frutorn, som tillhörde en kvinna vid namn Harpa.
Det finns många förhistoriska gravfält kring Harplinge kyrka. Det visar att trakten var gynnsam att bo i under forntiden.
Använd länkarna nedan för att se bilder och läsa mer om: