Böcker, skrifter och DVD finns att köpa på hembygdsgården och livräddningsstationen under visningarna. På andra tider kontakta gärna någon i styrelsen.
Lantmännen i Harplinge säljer de tre hembygdsböckerna om Harplinge (från 1927, 1973 och 2019) och Steningeboken. Boken från 2019 finns också på nätbokhandeln.
Böcker Harplinge, en bok om hembygden, 1927, del I
Harplinge, en bok om hembygden, 1973, del II
Steningeboken, 2001 Bygden mellan åsarna och havet, 2019. Den 3:e hembygdsboken innefattar området som utgjorde Harplinge kommun fram till kommunsammanslagningen 1974 (Harplinge-Steninge församlingar med orterna Harplinge, Steninge, Särdal, Haverdal, Gullbrandstorp och Vilshärad med omnejder).
Skrifter Ett flertal skrifter har givits ut under årens lopp, bland annat: Harplinge Hembygdsgård och dess tillkomst
Strandningar 1702-1954 längs kuststräckan Ringenäs-Suseån Livräddningsstationen Särdal och hamnbyggnadsförsök Busör, Särdal
Torp och backstugor i Steninge socken, 2010
Särdals strand – en sydhalländsk kustremsa, 2011 *) Särdals strand – en sydhalländsk kustremsa, 2012. Andra reviderade, utökade upplagan Fiske och fisk längs särdalskusten i södra Halland, 2016 Det blåser en vind från Västanhav, 2016. En skrift om Plönningeskolorna 1947-2016, utgiven av Region Halland. Ett finskt krigsbarns Hågkomster från Harplinge, 2022. Risto Mononen f. 1933 och hans syster Sirkka f. 1938 kom som krigsbarn från Finland och vistades i 4,5 år mellan 1942 och 1946 hos familjen Strömblad på gården Rosenlund i Harplinge. Det utvecklades till en livslångt nära relation. Risto berättar i denna skrift sina minnen från livet på bondgården, människorna, skolan, kamraterna, kriget med mera.
DVD Särdals Livräddningsstation, 100-års jubileum 2008 Harplinge Hembygdsförening, innehåller sex olika delar, bland annat:
1937, arrangerat bröllopskalas med utklädda gäster från trakten, i samband med
jubileum RLF och Hushållningssällskapet,
Dräktinvigning 1979 i kyrkan och på hembygdsgården,
Harplinge Hemvärns 25-årsjubileum 1965
——————————————————
*) Kompletterande information har lämnats av infödda kustbor, vilken vi återger här för dem som har skriften i sin ägo:
Sida 2: Särdals kust i norr begränsas av berget Blomberg eller Tyskaberget, vars norra topp markerar gränsen mot Steninge. Mellan berget och Kohallen ligger Blombergsviken.
Sida 3: Jättasturevet ligger längre söderut (i Haverdal), och sträcker sig från Skallens sydligaste udde åt väster ut i havet. De stora hallar som ligger utanför Skallkrokens hamn kallas Hällorna och Ryggastenarna.
Sida 5-7: Udden där de fem fiskebodarna ligger kallas av ortsbefolkningen Busör eller Busörsudden. Sjökort och äldre kartor anger äldre benämningar, Busören eller Busöreudden.
Revet (i skriften ”ön Busören”) kallas Busörsrevet, tidigare Busörerev. Det är ej bekant att revet skulle varit större eller förändrats nämnvärt under de senaste 150 åren, ej heller att bergfuror planterats där.
Sidan 7: Både Busörsrevet och det innanförliggande Sälarevet kallas av ortsbefolkningen för Sälarevet. Det inre kallas ibland för lilla Sälarevet. I sjökort har revet benämnts Busörsrevet, men i Häradsekonomiska kartan 1919-25 står det Sälrevet. I Generalstabskartan 1867, som inte är så detaljerad, står Busöre-Refven.
Använd länkarna nedan för att se bilder och läsa mer om:
Litteratur, DVD
Böcker, skrifter och DVD finns att köpa på hembygdsgården och livräddningsstationen under visningarna. På andra tider kontakta gärna någon i styrelsen.
Lantmännen i Harplinge säljer de tre hembygdsböckerna om Harplinge (från 1927, 1973 och 2019) och Steningeboken. Boken från 2019 finns också på nätbokhandeln.
Böcker
Harplinge, en bok om hembygden, 1927, del I
Harplinge, en bok om hembygden, 1973, del II
Steningeboken, 2001
Bygden mellan åsarna och havet, 2019. Den 3:e hembygdsboken innefattar området som utgjorde Harplinge kommun fram till kommunsammanslagningen 1974 (Harplinge-Steninge församlingar med orterna Harplinge, Steninge, Särdal, Haverdal, Gullbrandstorp och Vilshärad med omnejder).
Skrifter
Ett flertal skrifter har givits ut under årens lopp, bland annat:
Harplinge Hembygdsgård och dess tillkomst
Strandningar 1702-1954 längs kuststräckan Ringenäs-Suseån
Livräddningsstationen Särdal och hamnbyggnadsförsök Busör, Särdal
Torp och backstugor i Steninge socken, 2010
Särdals strand – en sydhalländsk kustremsa, 2011 *)
Särdals strand – en sydhalländsk kustremsa, 2012. Andra reviderade, utökade upplagan
Fiske och fisk längs särdalskusten i södra Halland, 2016
Det blåser en vind från Västanhav, 2016. En skrift om Plönningeskolorna 1947-2016, utgiven av Region Halland.
Ett finskt krigsbarns Hågkomster från Harplinge, 2022. Risto Mononen f. 1933 och hans syster Sirkka f. 1938 kom som krigsbarn från Finland och vistades i 4,5 år mellan 1942 och 1946 hos familjen Strömblad på gården Rosenlund i Harplinge. Det utvecklades till en livslångt nära relation. Risto berättar i denna skrift sina minnen från livet på bondgården, människorna, skolan, kamraterna, kriget med mera.
DVD
Särdals Livräddningsstation, 100-års jubileum 2008
Harplinge Hembygdsförening, innehåller sex olika delar, bland annat:
1937, arrangerat bröllopskalas med utklädda gäster från trakten, i samband med
jubileum RLF och Hushållningssällskapet,
Dräktinvigning 1979 i kyrkan och på hembygdsgården,
Harplinge Hemvärns 25-årsjubileum 1965
——————————————————
*) Kompletterande information har lämnats av infödda kustbor, vilken vi återger här för dem som har skriften i sin ägo:
Sida 2: Särdals kust i norr begränsas av berget Blomberg eller Tyskaberget, vars norra topp markerar gränsen mot Steninge. Mellan berget och Kohallen ligger Blombergsviken.
Sida 3: Jättasturevet ligger längre söderut (i Haverdal), och sträcker sig från Skallens sydligaste udde åt väster ut i havet. De stora hallar som ligger utanför Skallkrokens hamn kallas Hällorna och Ryggastenarna.
Sida 5-7: Udden där de fem fiskebodarna ligger kallas av ortsbefolkningen Busör eller Busörsudden. Sjökort och äldre kartor anger äldre benämningar, Busören eller Busöreudden.
Revet (i skriften ”ön Busören”) kallas Busörsrevet, tidigare Busörerev. Det är ej bekant att revet skulle varit större eller förändrats nämnvärt under de senaste 150 åren, ej heller att bergfuror planterats där.
Sidan 7: Både Busörsrevet och det innanförliggande Sälarevet kallas av ortsbefolkningen för Sälarevet. Det inre kallas ibland för lilla Sälarevet. I sjökort har revet benämnts Busörsrevet, men i Häradsekonomiska kartan 1919-25 står det Sälrevet. I Generalstabskartan 1867, som inte är så detaljerad, står Busöre-Refven.
Använd länkarna nedan för att se bilder och läsa mer om: